Träning/Hälsa

Allt har gått bra!

För er som inte har hängt med så är jag opererad för rektusdiastas och det är något jag skrivit om i bloggen tidigare.

Vad är rektusdiastas egentligen?

Det är många som inte vet vad det är. Men har du som jag varit gravid har du någongång säkert hört talas om rektusdiastas. Enkelt beskrivet är det en separation av bukens raka muskelbukar längs med bindvävshinnan linea alba. I mitt fall kunde jag inte hålla in magen och den putade utåt som du ser på bilden. Jag ser helt enkelt gravid ut fast jag är inte är det. För mig har det inneburit smärta i mage, rygg och höfter undre många många år. Jag födde min son med kejsarsnitt 25 augusti 2011.

Hur stor separation det ska vara för att det ska anses vara en diastas är väldigt olika och varierar från allt mellan ca 2,7 cm till över 3 cm. Men viktig att poängtera är att en person som inte är gravid är glappet normalt på ca 2,7 cm mellan muskelbukarna. Jag fick via en röntgen på Ersta veta att mitt glapp var 5 cm glapp och därför blev jag godkänd att få en operation. I mitt fall spelade det ingen roll hur mycket jag tränade, det skulle aldrig växa ihop igen. Tro mig, jag har försökt i alla dessa år.

Min operation!

Jag besökte min husläkare i mars 2021 och blev remitterad till Ersta där de också utfört min operation. Jag fick en avbokad tid sista minuten och därför blev det snabba puckar då jag ställde mig på en väntelista ifall någon skull avboka. Det innebär att jag fick opereras 2 månader tidigare än planerat och det är så skönt att jag fick detta gjort.

Under och efter operationen fick jag epiduralbedövninpg i ryggen för att lindra smärtan med morfin. Den kopplades ur 2 dygn efter operationen. När jag vaknade ur min narkos hade jag en vit gördel som ska bäras i flera månader. Under 7 dagar efter operationen ska en spruta tas i benet för att motverka blodproppar.

Det är så viktigt att vara uppe och röra på sig mycket för att få igång cirkulationen och få lungorna och tarmen att arbeta. Allt gick bra och jag mådde bättre än jag trodde att jag skulle göra. Men givetvis vara jag aning stel, öm och svullen samt att jag hade ont.

Här ser du förebild på min mage med rektusanastas fotad på sjukhuset strax innan operationen.